Kom hem för drygt 30 min sen efter att käkat på Red Lobster med Waleria, Mara o Julia - alla tyskar! haha

Julia har genomgått en rematch och har fått en ny familj i Connecticut o flyttar imorgon, så var en liten hejdå-middag! Red lobster då, har ätit väldigt mycket godare mat och servicen va dålig. Så det blev mitt första o sista besök där idag! Just nu sitter jag o frossar mitt svenska godis jag fick tidigare i veckan, asså trodde aldrig att jag skulle bli så lycklig över lite godis. Men godiset här smakar likadant alltihop, kemikalier typ. Bakverken är dock goda!

 

Annars då? Jofan de rullar.

Nää men jobbat lång dag idag, 7.30am-6pm! Gick fina fisken och dagen gick konstigt nog fort. Våren verkar vara här för att stanna och det gör mig l y c k l i g.

 

Min värdmamma visade mig ett inbjudningskort till en bröllop idag, o inte vilket som helst utan det är en av deras aupairer dom hade för ett par år sedan - hon hittade en kille här o är fortfarande kvar o ska gifta sig i september! Låter inte det som en bra idé mamma o pappa? ;)

 

Förresten, för er som inte vet åker Waleria hem nästa fredag (BIG F*CKING SADFACE) pga. att hon har fått ett bra jobb/studie-erbjudande i Tyskland som hon inte kan tacka nej till. I vilket fall berättade jag det för min värdmamma idag o hon frågade om inte det var min närmaste vän här, jo det är det svarar jag o efter en liten stund säger hon "men vad ska du göra nu då när hon åker?". Fick känslan av att hon blev orolig för att jag vill lämna också bara för att två av mina kompisar lämnar nu i dagarna. MEEEN hon kan va lugn, jag ska ingenstans!

 

På tal om rematch osånt, jag tycker så synd om dom som måste genomgå rematch. Man går liksom hemma i månader för att äntligen få komma hit, sen går det ett fåtal veckor här o sen inser man att det inte funkar i familjen. Måste vara så otroligt jobbigt att inte veta att om man fortfarande stannar efter två veckor eller är hemma. Ens liv man hade förväntningar på innan här bara bryts ner!

Är så otroligt glad att jag hamnat i en familj jag trivs i, jag skulle inte vilja säga att jag känner mig som en familjemedlem - men att jag känner mig som hemma. Och på något sätt känns det som att det är såhär båda parter vill ha det. Anyway, som det känns hittills så kommer det vara här jag spenderar hela mitt år i USA.

 

Godnatt USA, Godmorgon Sverige!