Då var skype-samtalet avslutat med mamman i familjen.
Hon verkar väldigt snäll och omhändertagande, varken hon eller hennes man är från USA själva så dom vet hur det är med språket och att passa in osv.

Mitt schema skulle se ut som så att jag hjälper dom större barnen på morgonen och kör dom till skolan och under tiden har hand om den lilla (mormorn i familjen kommer hjälpa till mån-ons). Hämtar barnen från skolan och kör dom till olika aktiviteter, läxor om det behövs, gör kvällsmat och sen slutar jag i princip. Jag skulle ha varje söndag ledig och minst en hel helg varje månad. (Det skulle va lite olika vecka till vecka)

Mamman ville skicka lite fler frågor om hur jag skulle agera i olika situationer, hur jag hanterar konflikter osv.
Hon skickade det med en gång efter samtalet och började med "I thought we had a great discussion and I hope you also got a good sense of our family." Det känns bra att få höra det :)

Ett stort plus också var att bla. äldsta dottern var allergisk mot nötter, som även jag är, vilket underlättar för mig!

Magkänslan: Säger JA!

Tänk om detta blir min familj? Då blir jag USA-bo i slutet på februari!